// Tankar & grubblerier

VARFÖR LÄSER DU MIN BLOGG?

Vet ni? Jag är så förbaskat nyfiken på att veta vilka ni är som läser min blogg. Alltså verkligen sådär supernyfiken så jag spricker. Okej. Det lät nästan lite obehagligt. Men jag är så nyfiken. Vilka är ni liksom? Vart kommer ni ifrån? Vad får er att stanna?
 
Så jag tänkte.. Kan inte jag få intervjua er? Ställa några frågor? Det skulle vara oerhört intressant att få veta lite mer om er alla. Jag skulle uppskatta det något enormt iallafall.
 
Bara kopiera frågorna nedan, klistra in dom i kommentarsrutan här nedan och svara på frågorna ♥ TACK!
 
- Vart kommer du ifrån? Stad?
- Hur gammal är du?
- Hur hittade du till min blogg?
- Hur länge har du läst min blogg?
- Vilka typ av inlägg gillar du mest/minst?
- Varför läser du min blogg i första hand?
- Följer du även mig på Instagram? (@sandranobreart)
- Kan du tipsa om någon blogg som du tror att jag skulle tycka om?
- Finns det något speciellt som du skulle vilja fråga mig som du alltid undrat över?
 
Hej bloggen! Nä.
 
Hej alla läsare!
 
Det har varit lite halvdött här på senaste tiden. Vi är ju mitt uppe i flytt från Portugal tillbaka till Sverige samtidigt som jag håller på att bygga upp en helt ny webshop för min konst. Det har jävlats något fruktansvärt.. Jag som den jäkla pappskalle jag är borde ha kollat upp hur allt verkligen fungerar och checkat av lite omdömen mellan de olika shop-leverantörerna innan jag satte igång och designade en hel shop! Men det gjorde jag såklart inte. När allt så gott som var redy to go upptäcker jag att betalsystemet suger hos denna leverantören. Så nu håller jag på att tänka om lite. Plan B. Men det blir nog bra tillslut. Om inte annat så lär man sig alltid av sin misstag.
 
Jag känner mig så glad ändå. Så hoppfull. Taggad. Motiverad på min framtid som konstnär. Känner mig mer redo än någonsin att ta detta på allvar, satsa helhjärtat och utvecklas. Känner att jag nog aldrig tidigare har brunnit såhär mycket för konsten, skapandet och att få bedriva en verksamhet inom det. Känner mig så tacksam som får göra allt det här. Det känns lite som att det är nu eller aldrig, en gång för alla, tredje gången gillt.
 
Och det som verkligen är annorlunda den här gången, är att jag tror på mig själv.
 
En äldre abstrakt målning som jag bara älskar. Vad tycker ni?
 
Tack för att ni troget hänger kvar här och följer min resa genom berg och dalar. Det är en fröjd att ha er med i åkvagnen ♥
 
// Sandra
// Tankar & grubblerier

TA ALDRIG NÅGOT FÖR GIVET

Det så konstigt hur allt kan förändras. Eller snarare hur man själv kan förändras. Att man kan ändra sig. Att man kan tänka annorlunda. Hur man en gång var så säker på något, för att sedan inte längre vara det. Jag pratar om det här med Portugal och vår flytt hit. Det känns så sorgligt på ett sätt. Det var en så stor dröm jag alltid haft, att få bo och leva i ett varmt exotiskt land och nu ska vi liksom flytta tillbaka till Sverige?
 
Men det är så konstigt hur jag sitter här i ett varmt soligt Portugal med 5 minuters promenad ifrån strand och hav och saknar regn och till och med snö.. Trodde liksom aldrig någonsin jag skulle säga det. Saknar den Svenska lugna atmosfären, saknar Svensk natur, saknar att få kommunicera på mitt eget språk, saknar det Svenska system som vi ändå har där. Jag saknar den typiska fredagskänslan med fredagsmys och Idol.. (Skratta ni, det är okej..) Ibland undrar jag om en människa någonsin liksom blir nöjd? Kommer jag sedan sitta där i Sverige framför Idol och sakna tiden i Portugal som när jag satt och skrev det här inlägget?
 
I går kväll scrollade jag igenom mina äldre inlägg och fastnade vid några specifika som fick mig att tänka lite.. När jag läser det här inlägget så förstår jag ju att jag var deprimerad. Men varför var jag deprimerad? Livsstilen? Klimatet? Hur ska jag undvika att hamna i ett dåligt mönster igen när vi väl är tillbaka? Jag måste ju hitta verktyg och rutiner som gör att jag älskar att vakna upp till vardagen, hitta saker som gör att jag även har något att se fram mot. Typ.. resa iväg då och då till Portugal, eller något annat ställe, kanske under den värsta grå-blask-perioden i Sverige? Hitta på saker iallafall.
 
Sedan har jag ju min verksamhet som konstnär som jag känner att jag verkligen vill börja ta på allvar nu. Jag vill bygga upp mitt företag och satsa. Jag känner mig så passionerad och lycklig när jag får måla och hålla på med det kreativa. Och jag känner mig redo nu.
 
Såhär skulle det kanske kunna se ut i min framtida studio.
 
Och jag säger det igen. Jag har lärt mig så jäkla mycket av att bo här i Portugal den här gången. Jag har växt som människa. Jag har lärt mig mycket om mig själv och kommer att fortsätta att lära mig mer om mig själv och livet så länge jag lever. Det är så jäkla intressant att leva. Livets skola liksom.
 
Note to self; ta aldrig något för givet. Livet är en resa.

OM MIG:
Hej! Jag heter Sandra (Tidigare känd som "Kan Dee" och grundare av webshopen Kan Dee Shop) och bor i södra Portugal tillsammans med min framtida man Marco och vår hund Selma. Här skriver jag om mitt liv som konstnär och designer och delar med mig utav min vardag.

KONTAKT:sandranobreart@outlook.com

@ARTBYKANDEE

INSTAGRAM