// Konst & Design, Mixed;

BLOCKERAD

 
Aldrig nånsin tidigare, tror jag, har jag haft SÅHÄR jäkla svårt att få ihop en enkel skiss. Jag skissar, jag suddar, jag skissar och så suddar jag igen. Det är precis som att jag glömt bort hur man gör. Alltså, vi pratar om en sketen skiss som ska vara helt prestigelös. En skiss som inte bör ta mer än 15 minuter att kladda ihop. Inte ens det klarar jag av just nu. Jag har försökt få ihop den här skissen i flera dagar nu men det slutar med att jag antingen klottrar över det lilla jag åstadkommit på pappret, eller att jag helt enkelt ger upp, lägger i från mig skissverktygen och hoppas på att det kommer en bättre dag i morgon istället. Och så kommer det en ny dag. Jag är taggad och tänker nu jäklar ska jag göra den här skissjäveln! Och så sitter jag där igen med samma problem. Jag blir oftast så mentalt slut att det slutar med att jag somnar.. Det är påfrestande. Min hjärna blir liksom trött!
 
Jag har en teori dock. Jag tror jag blivit blockerad. Efter mitt senaste konstverk som blev en solklar favorit, inte bara hos mig själv men hos många andra, har jag satt ribban högt. Jag har helt enkelt fått en sjujäkla prestationsångest. Mina rädslor att skapa ett nytt verk som inte är lika bra som TGP (The Golden Pineapple) har blockerat mig. Det är så sjukt löjligt att det inte är sant! Men det är sant. Liksom.. hur ska jag nånsin kunna skapa nya verk som ligger i samma nivå som TGP? Kommer aldrig få till det som den. Inget kommer nånsin bli så bra som den. Så går tankarna.. Jag har ju alltid ställt väldigt höga krav på mig själv, kan ni då tänka er NU?! Alltså jag blir så brutalt trött på mig själv så det finns inte. 
 
Här sitter jag och kan inte få ihop en skiss till en ny målning för att jag har lyckats ge mig själv rejäl prestationsångest? Vad är det för fasoner? Hur ska jag bryta loss den här blockeringen? Hur ska jag sluta ställa så höga krav på mig själv? Hur ska jag göra för att bli mer snäll mot mig själv som "konstnär"? Hur dealar man, på riktigt nu, med prestationsångest? 
 
Jag skäms över att skriva om det för jag tycker det är så löjligt! Men jag kände att jag behövde få lufta ur mig lite.. Så ni vet vad "jag har haft för mig" den senaste veckan.. Varför det varit lite tyst här.. Pinsamt är det.. Att en sån här löjlig liten sak kan ta så mycket tid och energi från en. Att det kan få en att ramla av banan.. 
 
Att få vara "konstnär" och få måla tavlor och skapa konst är för mig det absolut bästa som finns, min absolut största passion och också mitt syre som jag behöver för att leva. Men det är också enormt påfrestande många gånger. Nästan så att jag tappar mitt syre och inte längre kan andas. Förstår ni hur jag menar? När konsten är meningen ska lyfta mig som människa kan den ibland vara så sneaky att den istället bryter ner mig. Och det här måste jag få lite bukt på känner jag innan det tar över för mycket.
 
Jag ska googla nu på "hur man hanterar prestationsångest" 😂 Kanske finner jag några användbara verktyg?
 
Jag tar annars tacksamt emot tips, råd och stöd från Er, kanske ni vet bättre än google?
 
Kan vi kramas nu? 💕
 
 
Har ni tänkt på hur mycket man tänker hela tiden och hur sällan man faktiskt gör verklighet av sina tankar och de idéer man tänker? Tänk så knasig man är. Tänk så mycket mer kreativare man vore då.
 
Jag har ofta en benägenhet att tänka alldeles för mycket, ha alldeles för mycket idéer, se alldeles för mycket vackra bilder i mitt huvud, filosofera, grubbla. Jag målar i huvudet. Ser färdiga verk. Målar. Mästerverk. Så enastående vackert.
 
Frågan som lyder är dock hur jag får allt som rör sig i mitt lilla huvud att bli verklighet. Hur får jag ut det. Varför får jag inte ut det? Varför drar jag mig från att få ut det? Förstår ni hur jag menar? Det är precis som att jag är rädd att det inte ska bli så som jag visualiserar det i huvudet. Att misslyckas med att uppnå mina egna förväntningar.
 
Men det finns ju allvarligare saker att vara rädd för kan man ju tycka. Det här är ju bara konst..
Vad är väl en bal på slottet? Lite så.
 
The Golden Pineapple. Den målningen verkar jag däremot på något konstigt, underligt, märkligt sätt ha fått ur mig utan några vidare käppar i hjulen. Och då pratar jag om mina egna käppar. I mitt eget hjul. Jag såg den här bilden i mitt huvud en kväll när jag försökte sova. Poff! Så var den där bara. Så vacker. Wow det här måste jag försöka måla, tänkte jag. Hur jag lyckades med att faktiskt göra min minnesbild till verklighet är en annan historia.. För jag vet verkligen inte.
Jag tänker mycket att jag vill börja skissa mer. Jag tycker ofta att jag får ett fint flow när jag skissar och ja.. det är ju mer bekvämt rent fysiskt att skissa än att måla. 🙈 Jag kan ligga i sängen eller soffan och gosa ner mig bland täcke och kuddar och samtidigt skissa. Missförstå mig rätt. Jag föredrar fortfarande att måla, trots ryggvärk och nervsmärtor. Men jag tror att någon form av balans mellan dom båda kan komma att gynna min sinnesstämning en aning.
 
Jag blev så väldigt influerad av pom pom bollar förra veckan. Det bara slog ner som en färgbomb i mitt kreativa sinne förstår ni. En massa glada färger och så pom pom! Jag följer en hel del instagramkonton med bohem-inriktning så jag antar att det är där ifrån inspirationen kommer. Däremot blir det ju i gråskala när jag skissar men bollarna ska iallafall föreställa någon typ av pom pom bollar. Tanken var från början att göra en målning av den här skissen sen. Men jag vette tusan alltså.. Vet att hela skissen inte syns men det är för att den inte är klar än, men vad tycker ni?

OM MIG:
Hej! Jag heter Sandra (Tidigare känd som "Kan Dee" och grundare av webshopen Kan Dee Shop) och bor i södra Portugal tillsammans med min framtida man Marco och vår hund Selma. Här skriver jag om mitt liv som konstnär och designer och delar med mig utav min vardag. Läs merhär.

KONTAKT:artbykandee@hotmail.com

@ARTBYKANDEE

INSTAGRAM