SEVEN PAINTINGS
Här om dagen så satt jag och gick igenom mina målningar. Då slog tanken mig, hur många målningar blev det här i Portugal egentligen? Det borde väl inte ha någon betydelse egentligen, fast för mig har det betydelse eftersom det handlar om någonting djupare.
 
Jag har i många många år haft slagsmål med mig själv när det kommer till flera olika saker här i livet. En av dem har varit min kreativa potens. Jag har aldrig riktigt trott på mig själv och att jag kan. Jag har alltid varit väldigt osäker i mig själv och framförallt när det kommer till mitt skapande av konst. Jag har därför satt spärrar och helt enkelt blockerat mig själv vilket gjort att jag haft svårt att ens ta fram penslarna eftersom jag är rädd för min egna kriticism.
 
Men de senaste åren har handlat mycket om att utmana mig själv och försöka "släppa taget". Tänka "jag kan" istället för tvärtom. Och försöka. Om och om igen. Det har funkat. Det går framåt. Jag är så klar i huvudet med vad jag vill åstadkomma i mitt liv och som konstnär och där har jag ju därför tagit första steget redan. Jag tror att flytten hit till Portugal har varit en stor hjälp till att hamna på rätt väg. Det har blivit som en spark i baken, ett uppvaknande och en källa till ny energi och kraft.
 
 
 
 
 
 
Så jag målade 7 målningar här och för mig är det en seger. Ju mer jag har målat, desto fler spärrar har släppt. Jag ser hur jag faktiskt klarar av, hur jag blir bättre, utvecklas och hur jag lär mig att sänka kraven på mig själv. Framförallt har det handlat om min egna inställning.
 
Att jag också lyckades sälja varenda en av dem, är lite som en bekräftelse och en bonus. Lite som ett kvitto på att allt hårt jobb rent mentalt, har varit värt det. Och även ett intyg på att jag är på väg i rätt riktning ♥
 
Kärlek till Er!
 
// Sandra
17.000 FÖLJARE
Hej på er! Hur mår ni? Här är det fullt upp inför flytten tillbaka till Sverige och därför får ju bloggen lida lite. Jag såg precis att bloggen passerat 17.000 följare och jag fattar inte vart alla dessa 17.000 personer håller hus för det är knappt 100 pers om dagen som tittar in här haha. Jag fattar ju varför besöksantalet är så lågt eftersom jag uppdaterar så sällan, men mina följare till bloggen blir bara fler och fler för varje dag som går. Visst är det lite konstigt? Men såklart jätteroligt! :)
 
Det är snart två veckor sedan jag skrev här sist och det känns som att en hel del har hänt sen dess, speciellt på konstfronten. Jag har haft turen att få sälja hela 4 stycken originalmålningar! En av dom har gått till USA (!) Nu har jag inga original kvar för alla är sålda och jag vet inte hur jag ens ska beskriva hur lycklig jag känner mig? Hur tacksam jag är. Tacksamheten är såklart enorm för varje sälj jag gör, stort som litet, men att få sälja ett original är ändå lite speciellt. Det kan nog vilken annan konstnär hålla med mig om. Visst?
 
Sedan har jag jobbat vidare med min webbutik som kommer nylanseras i förhoppningsvis November. Jäklar i havet vad många timmar jag har lagt ner på detta men det blir så himla bra och det är ju så roligt att det har varit värt både nackspärr och många arbetstimmar. Det här kommer ju att bli mitt heltidsyrke när vi är tillbaka i Sverige - att vara konstnär och driva en webbutik, så det är viktigt för mig att allt är uppbyggt på ett sätt som jag kan stå för. Jag ska ju representera en del av mig själv.
 
Sedan har jag målat en ny tavla också! En fräknig skönhet som känns väldigt elegant och festlig att hon fick heta Champagne. Vad tycker ni?
 
 
Nästa vecka börjar vi den långa färden tillbaka till Sverige igen med bilen. Shit vilken resa detta varit. Åh, jag är så glad och tacksam som fått göra det här. Att vi tog steget, jag och min älskade man. Vi har lärt oss så mycket, kommit varandra ännu närmare, blivit nykära om och om igen, fått nya insikter, blivit klokare, visare och fått en närmare relation till vår gullunge Selma (Vår lagottotjej).
 
Det känns som att vi tre stått och hållt om varandra innuti en stängd ros som nu håller på att slå ut och blomma.
 
// Sandra
LÄGESRAPPORT OCH LITE AV VAD JAG VILL HÄR I LIVET
Hej allihopa! Nu är det tre veckor kvar ungefär tills vi börjar rulla tillbaka till Sverige.. Det känns så konstigt att jag längtar efter mitt hemland så pass mycket som jag gör. Trodde aldrig det skulle hända. Vill bara hem, börja om, ta nya tag.. Börja ett nytt liv. Så jäkla konstigt! Livet är så knasigt. Men på nåt sätt så ser jag allt så mycket klarare och jag känner mig klokare.. typ som att ett ljus gick upp för mig och jag ba ahaaaa! Är ni med vad jag menar?
 
Jag hoppas bara att det kan bli rätt för oss den här gången. Vi behöver "lugn och ro" nu, ett stadigt och origaniserat liv med någorlunda rutiner. Fokus på jobb och karriär men ändå med balans och en sund livsstil. Där förutom att jobbet för oss är något roligt och en stor passion hos oss båda, också har en fritid som bryter av med andra roligheter.. eller också bara lugn och ro och slapp i soffan. Fan det änns som att vi båda växt något så otroligt av det här ändå. Låter som att vi skulle vara 12 år.. men ni kanske förstår..
 
Jag/vi vill jobba med vår konst mer än någonsin. Vi vill kunna hjälpa djuren med hjälp av just konsten i framtiden. Liksom ge tillbaka på något sätt.. Kanske starta en insamling och där vi personligen ser till att pengarna kommer till rätta? Och där vi personligen och fysiskt kanske kan vara till hjälp?
 
Jag vill leva tills jag blir gammal och grå tillsammans med min andra halva, min själsfrände, min bästa vän och min livs stora kärlek Marco. Jag vill ha vårat mysiga lilla hus en dag tillsammans med honom och våra djur. Jag vill bara att allt ska få falla på plats och att vi får lugn och ro i våra själar och i vårt vardagliga liv. Att vi ska få hitta vår plats här i livet.
 
 
Så snälla Gud, om du finns eller om något annat där uppe med högre makt finns.. hör min/vår önskan ♥
 
 
 
Lite muppigt avslut på detta inlägg men vafan.. Haha..
Hoppas ni har det bra! Vi hörs nästa gång vi hörs. Kram på er!