Jag kommer vara ensam hemma ända tills på onsdag nästa vecka för Marco är i Sverige för att jobba (Han tatuerar). Tur jag har lille Selma som gör mig sällskap. Kände mig så brutalt ensam i går när Marco åkte tidigt på morgonen. Alltså hela dagen var en riktig depp-dag. Inte ens när jag bodde i Sverige kände jag mig ensam på det här sättet som jag gjorde i går. Kan det vara för att jag är i ett helt annat land? Helt själv? Alltså jag är ju egentligen inte själv, jag har så många här.. Men det hjälpte liksom inte i går. I går kände jag mig så förfärligt långt hemfirån. Ändå känns Portugal mer som hemma. Visst är det lite konstigt.
 
Selma sitter vid balkong-skjutdörren (Alltså hur säger man?) och tittar på mig medan jag målar.

Men jag överlevde igår. I morse vaknade jag upp i lagom tid till en ny dag med nya tag. Solen lyste som vanligt igenom glasdörrarna in till sovrummet. Det första jag brukar göra på morgonen när jag vaknar är att gå ut på balkongen via sovrummet och andas in sommarluften, tar ett djuuupt andetag och känner värmen mot min hud. Det kändes mycket bättre i morse. Jag kände att det blir en bra dag idag.
 
Såhär kan en solnedgång se ut från vår balkong. Älskar att man ser Monchiquebergen i horisonten. Så magiskt vackert!
 
Jag åt frukost och drack kaffe och tog sedan med mig Selma ut på en promenad till stranden som redan hade hunnit fyllas med en del människor. Idag blev det så varmt som 30 grader! Säkert mer ändå. Selma fick bada lite i havet, hämta pinne och göra lite övningar. Sen gick vi hem och duschade av Selma. Resten av dagen spenderades på balkongen där jag numer målar mina tavlor. Det har fått bli min lilla ateljé. Alltså den utsikt jag har där är tamesjutton oslagbar! Helt underbart att måla där! Är snart klar med en helt ny målning i bohemisk anda. Älskar den!
 
 
Egentligen har jag kommit mycket längre på målningen än vad bilderna visar och därför passar jag på att göra lite reklam för min egen instagramsida där ni kan följa mig för mer bilder @sandranobreart ;) Ni som inte har instagram behöver inte vara oroliga, jag kommer att posta fler bilder på målningen här i sinom tid.
 
På eftermiddagen ringde Marcos syster och vi bestämde oss för att gå till stranden med hennes alldeles för docksöta ettåring. Vi badade och hade det väldigt trevligt. Vi fortsatte hem till mig och till middag köpte vi hem pizza. Alltså jag är så himla glad att jag har henne, så otroligt tacksam att hon finns i mitt liv. Hon är som en bonus-syster. Det är ytterst sällsynt att jag känner mig hundra procent bekväm med någon men med henne gör jag det.
 
Nu har klockan snart hunnit slå tolv på natten här i Portugal. Det är kolsvart ute men ljummet i luften, syrsornas dans är som musik i mina öron. Så ljuvligt. Det är alldeles tyst och stilla och jag ska snart gå och lägga mig. I morgon väntas en ny dag med mera måleri i min lilla balkongateljé. Det känns förresten som att jag fått ett flertal uppenbarelser när det kommer till mitt målande/min konst. Det liksom "bara kommer till mig".. typ "ahaaa det är ju såhär jag ska göra!" Skitmärkligt. Kan inte ens förklara ordentligt. Sedan lyckas jag hela tiden se siffrorna 1111 och 2222. Jag råkar liksom titta på klockan exakt när den är 11:11 eller 22:22. Det har hänt flera gånger. Och jag som då är lite vidskeplig av mig är ju heeelt övertygad om att det här betyder något och är något spirituellt förstår ni och har till följd därför självfallet googlat på det här. Google säger något med änglar.. Har inte hunnit fördjupa mig i det ännu haha. Men något positivt spirituellt iallafall ska det iallafall vara. Och det låter helt klart okej i mina öron!
 
Nej nu måste jag gå och lägga mig, jag är så trött! Hoppas ni har det fint vart ni än befinner er. Vi hörs nästa gång vi hörs. Puss!
Kommentarer:

Jennie:

Skriven:

Det där med änglar du skrev .. minns du när vi va hos den spåkvinnan?!
Saknar Selma och Dig så mycket . Puss syrran

Svar: Jag minns! :D Saknar er med där hemma men snart kommer jag ju! <3
Sandra Nobre


Jojo:

Skriven:

11:11 och 22:22, då brukar jag alltid säga högt "någon tänker på mig", det får mig att le och bli lite varm och glad inombords!


Anonym:

Skriven:

Googla/youtuba "earth angel" så får du en "förklaring" på det sociala också. Du är inte ensam och det finns en poäng med att vi är... annorlunda.

Kommentera här: