INTE ALLTID ETT PARADIS
Halloj! Hur mår ni? Ser att ni tappert hänger er kvar här ändå.. ♥ Tack för det. Dagarna går här i södra Portugal. Vi börjar gå hösten till mötes. Temperaturerna är lite svalare och det är så skönt att kunna gå ut utan att det känns som att gå in i en bastu. Bokstavligen. Det är fortfarande väldigt varmt, men mycket behagligare.
 
Det har kryllat av människor på semester här den senaste tiden, det har varit kaos mer eller mindre. Portugiserna själva har nämligen sina semesterveckor nu i Augusti, även spanjorerna verkar det som. Alla ska ju såklart hit i söder. Stränderna är fullpackade och jag vägrar sätta min fot där nu. Det skålas och det dricks, det härjas och skriks om kvällarna. Från de närliggande hotellen hörs livemusik och ekande mikrofonprat. I lägenhetsbyggnaden som vi bor i kommer gästerna från stranden så sent som vid nio - tio om kvällarna, då skall det förberedas middag och kolgrillarna tänds på balkongerna (!) Det ska grillas fisk och på min sista kisspromenad med Selma vid elvasnåret på kvällen får jag avnjuta den härliga Sardindoft som spridit sig på innergården. (Ironi) Sorl och klirr av glas och bestick hörs tydligt och det Portugisiska språket huserar än mer högljutt.
 
Då bor vi ändå inte mitt i turistsmörjan utan en bit utanför. Nåväl. Tur det bara är som värst under två månader på året. Portugal är inte alltid ett paradis förstår ni.. Men men.. Känns som att jag klagar nåt så ofantligt nu. Inte meningen.. men.. jo.. bara lite. Förlåt.
 
Jag tänkte visa er vad jag har sysslat med den senaste tiden. Nämligen en ny målning baserat på denna skissen:
 
 
 
Vet att bilderna inte visar mycket egentligen men det kommer mer i följande inlägg! :) Det som är nytt denna gången är att jag använt mig av tyg och det har varit otroligt intressant att få experimentera med detta förstår ni. Som ni vet så älskar jag att just experimentera och prova mig fram i mina målningar. Jag har insett att jag tröttnar väldigt snabbt och skulle nog aldrig egentligen kunna hålla mig till att måla samma typ av motiv om och om igen som en del andra konstnärer gör. För mig måste det hända något. Sen att ändå ha en röd tråd i sina verk tycker jag ändå kan vara av vikt, så att man fortfarande känner igen konstnären. Men äsch, vad vet jag?
 
Gud så jag svamlar idag känner jag. Marco är i Sverige och tatuerar nu under veckan, kanske är det bristen på socialt umgänge som gör att jag känner mig extra pratglad just nu haha..
 
Kram på er!
// Sandra
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress